soffdynor

Herrejee. Ännu äldre bilder.

Har nåttag under våren (?) sytt upp en del överkast till soffdynorna.

Det blåa elefanttyget är från Finlayson. Kanske också det gulblåa med gubbarna på, kan inte riktigt minnas.

Det blomstriga (är det ett ord?) är nyproducerat Almedahls i starkt bomull. Köpt från Eurokangas i Kokkola. Det lila-vita dynvaret gjort på Marimekko rester har jag redan visat tidigare i bloggen, om jag inte missminner mig.

något sytt

Gamla bilder från kameran: En halsduk jag sydde nåttag på våren. Tyget är från Eurokangas stuvbitslåda.

På vårens sylan fixade jag till ett par lökäbyxor, både till V och K.

Mönstret tog jag från nån av de senaste Ottobre tidningarna.

Men det mönstret är nog inget vi kommet att använda oss av pånytt.

Som tur är byxorna redan för små för flickorna.

Sheivare att Buzza om

Jag har fått ta del av kampanjen för Bic Soleil Bella rakhyvlen. Nu när har jag testat ett antal gånger sheivaren ska jag redogöra för er vad jag tycker om produkten.

Jag har varit en trogen kund av ett annat kännt märke, och alltid bara köpt dem. Inte ens tänkt tanken på att byta till en annan sort. Men nu har jag alltså testat Bic.

Det första jag lade märke till är skyddet över bladen. Väldigt bra! Dessa funkar ju jättebra att bara slänga ner i resväskan och inte behöva oroa sig för uppskurna fingrar då man letar efter sheivaren eller nåt annat.

Den stora fuktighetsremsan var en besvikelse. Den känns inte som om den fungerade något vidare.

Bladen är ställda i en annan vinkel än vad jag är van att hyvla med, så första gången kändes det riktigt konstig då handen inte kunde röra sig på samma sätt som vanligt. Men efter några gånger har man vants sig. De vita "grepp-delarna" kunde vara mer gummi-aktiga. Nu känns de aningen för plastiga och hala med intvålade fingrar.

Gelet som kom med hyvlarna var fräsch. Jag brukar undvika att köpa geler då de brukar ha så starka dofter, men den här funkade bra för mig!

Tyvärr tycker jag att sheivaren inte tar riktigt lika inpå huden som mitt vanliga märke gör. Detta resulterar i att hårstråna snabbare känns som ovälkommen stubb.

Så kommer jag att använda dessa i framtiden? Ja, jag tror att det här kommer att bli mina rese-hyvlar på grund av det smarta skyddet över rakbladen. Lätta att ta med och sen bara slänga bort!

Jag tog en bild av mina ben på vår gräsmatta. Då gräset inte är det enda som "växer som gräset" är det bra att ha en ny sheivare nära till hands. #bicsääret #bicsoleilbella #buzzador

Retro byrå

På våren hittade jag denna byrå på Röda korsets lopptorg i Kokkola. Kikade på den, men gick vidare eftersom någon hade grundmålat 50-tals byrån vit. Träfärgen lyste ställvis igenom, så skulle man ta hem den behövde den fixas.

Ungefär en vecka senare råkade jag se att byrån ännu var kvar. Kikade lite närmare på den och fick en vision. Prutade på priset och hämtade hem byrån.

Efter grundlig tvätt tog jag fram färg och penslar. Vit och ljusorange. Det blev färgkombinationen. 

Och vilken lyckad sådan!

 

Tyvärr passar tapeten inte alls med byrån. Men det kommer att åtgärdas nåttag inom en rimlig framtid. Den nya tapeten har vi redan handlat, så nu gäller det bara att prioritera lite tid.

Möbeln är från ursprungligen från Sverige och tillverkad av Svensk möbelindustri. Och att lappen satt kvar i botten fick mig att bli ännu snäppet gladare för fyndet.

 

ThermaCare Buzzning

Fick nöjet att testa ThermaCare värmeomslag för ryggen. Jag delade ut alla exemplar och testade ett omslag själv. Första intrycket var njaääee... blir det här nog tillräckligt varmt?! Det kändes dessutom lite som att sätta på sig ett stort bandage. Fick lite sjukhusvibbar där ett tag.

Men då jag kommit över det och satte jag mig ner vid datorn för att arbeta lade jag märke till hur jag gillade den i smygande takt växande värmen! Jag märkte att jag själv kunde påverka hur varmt omslaget kändes genom att luta mig mer eller mindre mot stolens ryggstöd. Det behändiga med dessa, då man jämför med den vanliga vetedynan som värms i micron är att omslaget är så smidigt att ha på sig. Om man inte ligger på mage vill det gärna bli lite trixigt med vetedynan för att få den att hållas på plats mot ryggen. Men nu följde ju värmeomslaget med vartän jag rörde mig. Behändigt må jag säga!

Det sista omslaget sparade jag till H, han skulle verkligen behöva testa omslaget. Men nu märker jag att jag sitter och fingrar på paketet och funderar om jag kanske ändå kan få använda det sista det istället...

soffbord

Vid målartalkot under påsken var detta ett av projekten. Soffbordet är över tjugo år gammalt, säkert närmare trettio. När vi flyttade in i H:s barndomsgård följde en hel del möbler med, varav denna är en.

Men då såg bordet inte så här färggrannt ut. Eftersom jag tydligen glömde att ta före-bild så får nedanstående bild agera sådan. Här ser man alltså den tråkiga träfärgade ramen som den såg ut före några varv lime färg.

Soffbordet har åtaliga gånger (både av mig och svärmor) varit påväg till tippen, men till all lycka har vi ändå aldrig tagit tag i saken.

För med lite ny färg och några borrade hål i hörnen (praktiska skäl där, lättare få bort smulorna) så sitter soffbordet bättre än väl in hos oss.

Jag vet inte om det här är Artek eller något annat, men mycket stadigt och väldigt hållbart bord är det!

Kökspall

Vår kökspall såg något sliten och väldigt tråkig ut.

Tills jag kom på den brillianta idén att skruva loss träbitarna, slipa och måla dem.

Så vid påsk nångång hade jag ett riktigt målartalko då en hel del annat också fick sig en omgång färg. (Mer om det senare).

Tog fram burkar som blivit över från tidigare målarprojekt och fixade en färggrann pall till oss! Den turkosa färgen var dock väggfärg och lämpade sig inte riktigt till pallen utan fick genast skråmor.

Så jag skruvade bort översta träbiten, och lackade den med en limegrön fräsch möbelfärg.

Och vilken tur att väggfärgen inte funkade för det här blev ju tio gånger bättre!